Igår ifick vi bekräftat om att det var halsfluss lillprinsen har. Stackarn har knappt sovit något i natt. Fick ligga och mysa på hans hår hela natten. Varje gång som jag somnade till så vaknade han och började grina. Vid ett tiden så var hans temp uppe vid 40 grader. Fick då tvångshålla honom för att lyckas få i honom alvedon. Han hade sån feberfrossa då så att han hade gåshud över hela kroppen och bara skakade. :-(

Under hela dagen har han sagt till mig "mamma, jag mår inte bra". Hua vad det skär i ens hjärta när ens liten mår så dåligt. Kan inte göra annat än att vara honom nära.

Fick ett litet leende ifrån honom iallafall idag. Ett långt härligt skumbad med lite nya badleksaker var roligt. Men sen var det en väldigt trött pris som låg i soffan och harklade sig och andades stötvis. Det gör så ont i halsen på honom.

På kvällen så tog jag fram "stor-pojk-bilstolen". Han blev så glad att han ville genast ut och åka bil. Trots att han var så trött att han grinade så skulle han absolut testa stolen. Självklart så fick han det. Reidar och han tog sig en liten sväng och det var en glad men övertrött kille som jag fick hem. Somnade på typ 30 sekuner.

Nu sover han gott i våran säng. Ska ta och göra honom sällskap.

Pöss och kjam, hela dan´

Igår natt så vaknade Hampus och såg monster överallt. Stackarn var alldeles svettig och skräckslagen. Tog lång tid att få han lugn och somna om. Sen sov han oroligt hela natten och var varm. Han vaknade titt som tätt så det blev inte så många timmars sömn.

På morgonen så var hans hals jättetjock. Det såg ut som han hade svalt två stora golfbollar. Stackarn hade dessutom 39 graders feber.

Fick kämpa hela dagen med att få i honom mat och dryck. Han sov dessutom en timme mitt på dagen. Vilket han inte har gjort på sista tiden.

Reidar ringde till sjukvårdsupplsningen sen på kvällen. De trodde att han har fått halsfluss. Ska åka in dit till 9 imorgon så att en läkare får titta på honom.

Är inne på tredje dagen med migrän :-( Jag är bara lite less på mitt huvud nu. Igår så låg jag hela dagen. Tack och lov så var Hampus hemma hos mormor och morfar, annars vet jag inte hur jag skulle ha löst det.

Igår fyllde min pappa år så vid 17-tiden blev jag hämtad av honom för att åka ner och äta middag där nere. Skönt att slippa tänka på att laga middag.

Lillbebben sprattlar och har roligt i magen iallafall :-) Igår sparkade han till Hampus så hans huvud åkte iväg. :-)

Idag var det dags för glukosbelastning. Urk! Fick dricka en 3 dl sockerlösning på 5 minuter. Jag drack det snabbaste jag bara kunde för urk vad det  var äckligt. Var som att dricka sirap. Sen var det bara att sitta där 2,5 timme och inte göra något annat än vänta. Fick inte sova eller vara uppe och röra på sig. BARA SITTA!!!

Började med ett blodsocker på 4,6 och efter väntan så var det på 6,5. Tydligen var det okej. Nu är det bara att vänta tills nästa gång som jag ska göra om proceduren som kommer att vara i slutet av janurari tror jag.

Tacksam efter 15 timmars fasta kom jag till mitt jobb där det var julbord idag. Gott!!!

Nu är det bara 3 arbetsdagar kvar tills det blir "jullov" :-) Längar!!! Sen är det inge jobb förrän 7 januari :-)

Idag var jag till Anna-Carin och öste galla över läkaren jag träffade. Hon skulle föra det vidare och skrev även i min journal över hur jag tyckte jag hade blivit bemött.

Bebisen mådde iallafall bara bra, trots en upprörd mamma ;-). Han sparkade  och levde om :-)

Hade hjärtslag på 145 slag/min.

SF mått på 29 cm.

Blodtryck 120/70

Blodsocker 6,5

Blodvärde 119 (äter en niferex varje kväll)

Vikt +12 kg :-o

Det gjordets även en immuniseringskontroll av blodet.

Är nu vecka 28+2 enligt ul och 29+1 enligt mina beräkningar. Får se vem som har rätt :-D

Fick träffa en läkare idag för att prata om rädlsan över att knyttet kommer att bli större än Hampus var när han föddes.

Möttes av en läkare som varken lyssnade eller tog till sig av det jag sa. Tittade bara på min graf hur min förlossning fortlöpte. Hon sa bara helt enkelt att jag hade blivit för trött vid 12-tiden då jag var helt öppen. Då jag förklarade att jag inte fick börja krysta för Hampus låg snett med huvudet så fnös hon bara åt mig. Det slutatde med att jag blev förbannad och hon försökte skämta om det hela. När jag fräste av henne så fick jag svaret "men det är ju så man säger". Jag var inte ett dugg road. Ville bara därifrån. Dessutom benämde hon bebisen för DET!!! Säg vad som helst men inte DET! Låter som att bebisen skulle vara något ifrån familjen Adams.

När jag väl kom därifrån så kom tårarna. Var så otroligt ledsen över hela mötet. :-(